Fakta om havtorn

Hippophaë rhamnoides, havtorn

Legenden talar om att havtornsträdet en gång i tiden åts av den legendariska hästen Pegasus, som gav den en skinande päls, där av det botaniska namnet ”hippohae” som betyder skinande päls. Träden är taggiga och ger härligt röd-orange bär. Havtorn är en tvåkönad planta där hanen pollinerar honan som sedan bär frukt. Havtornsbäret har idag blivit känt för sitt höga innehåll av antioxidanter, de näringsrika oljorna omega 3, 6, 7 och 9 och de goda egenskaper för huden. Omega 7 är en fettsyra som är en komponent av vår huds fettlager och fungerar som en kraftfull antioxidant, har mjukgörande egenskaper och verkar även närande för huden.

Rik på näring och antioxidanter

Havtorn har använts som näringskälla sedan lång tid tillbaka. Havtorn innehåller inte bara en hög halt utan Vitamin C utan även flera essentiella fettsyror så som Omega 3, 6, 7 och 9. 

Vitamin C innehållet i havtorn har uppmätts till mer än dubbelt så mycket som i bland annat jordgubbar och mer än 10 gånger så högt som i bland annat lingon och blåbär.

Även halterna av karotenoider som uppmäts i havtorn är väldigt höga i jämförelse med de flesta andra bär här i Skandinavien (blåbär, lingon, jordgubbar, hallon, svarta vinbär, aronia m.f.). Havtorn är också det bär i jämförelsen som innehåller höga halter av samtliga karotenoider och det enda bär som innehöll lykopen. Lykopen anses vara en av de kraftfullaste antioxidanterna och havtorn har visat innehålla samma nivåer som den erkänt lykopenrika tomaten.

Det totala innehållet karatenoider i havtorn uppmättes till 5200 per 100g färska bär, vilket är i särklass mest bland de bär i studien, aronia som var det bär som innehöll bäst mest låg på en nivå om 2800, svar vinbär 450, blåbär 450, hallon 260, lingon och jordgubbar 50 (Livsmedelsverkets rapportserie nr 12/2011).               

Havtorn - ett bär med mycket näring och antioxidanter
Havtorn har på senare år blivit känt som ett riktigt superbär, och med all rätt. I jämförelse med andra bär är totalinnehållet av både Vitamin C och olika karotenoider skyhögt. Vitamin C innehållet i havtorn har uppmätts till mer än dubbelt så mycket som i jordgubbar och mer än 10 gånger så högt som i bland annat lingon och blåbär.

Unikt för havtorn är också det skyhöga värdet av olika karotenoider. Karotenoider är en grupp närings och färgämnen som förekommer i växer med antioxidativa egenskaper. Mätningar har gjorts som visar att havtorn innehåller mer än 10 gånger så mycket karotenoider som både blåbär, svarta vinbär, jordgubbar och hallon. Nyliga studier visar också att havtorn är unikt för sin kompletta sammansättning av olika karotenoider och innehållet av lykopen. Lykopen anses vara en av de kraftfullaste antioxidanterna och havtorn har visat innehålla samma nivåer som tomater.

Förutom vitaminer, antioxidanter och karotenoider är en havtorn en källa till de essentiella fettsyrorna Omega 3 och 6. Detta tack vare sitt höga innehåll av olja i bären. Oljan finns både i bärens kärnor och fruktsaft.  

(information insamlad från "Bär - analys av näringsämnen  - Livsmedelsverkets rapportserie nr 12/2011")

Mer om havtorn och havtornsolja

Utbredningen av havtornsbusken har de senaste åren ökat successivt och kännedomen om bärens fantastiska egenskaper har ökat dramatiskt. Den vanliga jämförelsen av att ett enda litet Havtornsbär motsvarar C-vitamin innehållet i en hel apelsin är vanlig. På senare år har kommersiella odlingar blivit vanligare och finns i dag i både Östeuropa som i Asien, USA och Kanada. Havtornsplantorna är uppdelade efter honor och hanar. Det innebär att honplantorna är beroende att bli pollinerade av hanblommorna då det är honplantan som efter pollinering producerar bär, dock förekommer det att även hanarna producerar bär men då ofta i små mängder. Eftersom pollinering sker genom vinden är det viktigt att det finns en mix mellan hanplantorna och honplantorna.

I naturen växer havtorn vilt runt Sveriges kustband. Växten är mycket tålig för både torka, sol, kyla och trivs på extrema platser. Utbredning av Havtorn sträcker sig ända från Norra Bohuslän, ner till Skåne i söder och hela väger upp till Norrbotten. Utanför Sveriges gränser går havtorn att finna öster ut i bland annat Finland och Ryssland.

Olika sorter av havtorn
Förökningen av plantorna sker främst genom rotskott, men det går även att använda sticklingar från årsskotten för att föröka plantorna. Det finns en uppsjö av olika arter och sorter på buskarna. I handeln kan du hitta ryska, tyska, baltiska och finska plantor bland många andra. I Sverige har den förädlade sorten Romeo & Julia blivit känd, dels för sin mindre taggiga karaktär och för sin härligt mörkorange saft med högt C-vitamin innehåll. Äldre buskar av denna sort har visat sig ge upp till 12 l bär per buske och skördas med fördel i slutet av september. Romeo & Julia bör inte odlas kallare än zon III. Denna art blir normalt ca 3-4 meter hög men har relativt små bär, vilket gör det svårt att plocka bären med plockhjälpmedel.

Nedan följer en kortare presentation av olika Havtornssorter som är mer eller mindre vanliga i några av våra nära belägna grannländer.

Närinigsinnehållet i havtornsbären kan skilja beroende på busksort. Ett ämne som kan skilja är de antioxidativa ämnen. Dessa ämnen finns i många olika frukter, men finns i mycket höga halter i just havtorn.

Finska havtornsorter
Rasia, är en sort som är ganska lik vår svenska sort Julia. Skördarna är i stort sett identiska, även på Rasia är bären små vilket gör att det finns problem att skörda dem. I jämförelse mellan Julia och Rasio har Juila det högsta C-vitamin innehållet, medans Rasio blir något högre.

Terhi, Tytti och Tarmo, är tre andra sorter som förekommer i Finland. Terhi och Tytti är så kallade honsorter, medans Tarmo hansort bland de tre nämnda. Dessa buskar är speciellt framtagna för att passa Nordiskt klimat samt för att ge stora bärskördar. Terhi är i förhållande den mest gynnsamma busken och kan ge skördar upp mot 14 l/buske med mycket hög C-vitaminhalt.

Vanligt förekommande havtornsorter i Tyskland
De tyska havtornssorterna har haft svårt att klara miljöer utanför Tyskland. Samtidigt har de varit mycket motståndskraftiga för vissnesjuka eller bakterios. Hergo, är en tysk sort som är mycket vital i sin karaktär, den klarar bland annat av att klippas vart annat år utan att förlora växtkraft. Anmärkningsvärt är de otroligt stora skördarna som inte ovanligt ger mellan 20/30 kg bär/buske. Leikora, är precis som Hergo en buske som ger mycket stora skördar. I jämförelse med vanliga svenska buskar kan Leikora bli upp mot 6 meter hög.

Förekommande havtornsorter i Ryssland
Bland de ryska havtornssorterna brukar man göra en uppdelning mellan Sibiriska och Altaiska bärtyper. De båda sorterna har sina för och nackdelar. Generellt så är de Sibiriska havtornssorterna motståndskraftiga för sjukdomar, däremot har de en tendens att vara känsliga för svängningar i temperaturen under våren. I princip går det att säga att de Altaiska bärtyperna besitter motsatta egenskaper. De är inte klarar av temperatursvängningar mycket väl, men är däremot känsliga för sjukdomar, främst bakterios.

Ljubitelskaya också kallad Ljubitelskaja, är en havtornsbuske som innehar de bästa egenskaperna från de Sibiriska och Altaiska bärtyperna. Ljubitelskaja tål temperatursvängningar väl och är härdig för kustklimat, samtidigt som den har god sjukdomsresitens. Skördarna är vanligtvis stora och ger mellan 10-15 kg /år och buske. Denna havtornsbuske karaktäriseras av ett högt c-vitamin innehåll med mycket stora ljusorange bär, skörden är på Ljubitelskaja oftast redan i mitten av augusti.

Vad innehåller bären?
Bären kan delas upp i råsaft, kärnor, skal och fruktkött.

Havtorn - Råsaft
Saften från havtorn är inte klar i sitt utseende utan påminner för ögat om apelsinsaft. Saftfärgen är gul till mörkröd beroende på sort och mognadsgrad. Överst i den pressade saften bildas fruktköttoljan och vax från skalen (havtornsolja) som består av 30 % mättade fettsyror och 60 % omättade fettsyror. Det mesta av pro-A-vitamininnehållet samt andra karotener finns i denna del av bäret och för havtorn de typiska aromämnen. I det översta skiktet återfinns även flavonoider, men också en halt av E vitamin och K vitamin. Det är denna del av oljan som används mest i naturmedicin och kosmetika.

I mittskiktet av den pressade saften från bäret finns fruktsaften med främst organiska syror och nästan hela C vitamininnehållet, som varierar mellan 100-450 mg/100g beroende på sort och mognad.

Längst ner i den pressade råsaften lägger sig fruktkött och fasta bestånds delar som gått i genom pressduken. Andelen saft och olja blir mellan 65 % -80 % av bär vikten.

Havtorn - Skal och fruktkött
Skal och fruktkött finns kvar när bären pressats (även kallat presskakan) som innehåller hälften av den nyttiga och värdefulla oljan, Oljan utvinns genom extraktion eller pressning. Här finns den för växtriket så sällsynta B12. Havtorn innehåller också: B1, B2, B3 (Niazin), B6, B9, pantotensyra, folsyra, och bioten. För exempelvis vegetarianer och kvinnor som använder p-piller är dessa ämnen extra viktiga.

Havtorn - Kärnan
Havtorn är en skenfrukt (andra frukter som ingår i denna kategori är bland andra äpple, päron, ananas, nypon samt jordgubbe), som innehåller ett frö per bär, fröet i förhållande till övriga bäret måste anses som relativt stort. Även i kärnorna finns olja, i denna olja finns 89 % av de omättade fettsyrorna även största delen av E vitaminet och K vitaminet. Halten av Pro-A-vitamin och karotener är lägre än i fruktköttoljan. Kärnoljan används till matolja, men även som del i kosmetiska produkter.

Här kan du hitta vår svenska ekologiska havtornsolja, havtornsfruktolja